Att jaga efter kärleken
Varför jagar vi så hårt för att finna kärleken?
Varför kämpar vi i varje minut och sekund.. Vi undrar, önskar och hoppas..Jagar...efter den rätta..
Under mitt 20 åriga liv har jag spänderat mer tid i telefon eller med en kompis eller på ett fik för att trösta och ställa upp för honom/henne vars hjärta blivit krossat eller att kärleken inte är besvarad eller ett bråk som känns jobbigt och tungt.. Och när jag tänker efter jag har nog spänderat mer tårar en skratt på mina egna relationer.
Varför jagar vi så mycket efter det som sårar oss? Mina vänner och jag är trotts allt alla i nästan samma ålder ge och ta några år mellan 20 där. Men ändå är vi alla på jakt efter samma sak, vi vill hitta honom/henne att dela våra liv med, trotts att vi har hela livet framför oss...
Jag trodde jag hittat rätt, jag har trott det två gånger i mitt liv..
Den första kärleken, antagligen den mest underbara kärleken men å andra sidan den jobbigaste kärleken..
Den kärleken man trodde aldrig skulle dö ut, den kärleken som till början va så perfekt att andra ville vara som oss..
Men sen smärtan när den tog slut, drömmar som krossades i stort sätt hela min framtid.. Jag va ung, trodde kärleken skulle hålla för evigt och att den va så lätt att hitta..Men minnena finns kvar, de ljuva minnena om att för första gången i sitt liv verkligen verkligen vara kär. Men ändå lovar man sig, aldrig att jag ska känna den smärtan igen..
MEN det gjorde jag, den andra kärleken, den kärleken som inte alls va som den första, den va mer vuxen, mer på nått sätt. Jag va äldre hanskade saker på ett annat sätt, var på ett annat sätt... Nu har jag väl ändå hittat rätt, han är perfekt, allt jag letat efter och allt jag behöver.. Mina vänner sa "Den bästa killen du någonsin haft" Jag höll med, jag håller med..
Han va det, den bästa killen jag någonsin haft.. Jag tänkte jag kan sluta leta nu, jag vill inte vara någon annanstans...
Men kärleken gör så som den alltid gör, tar slut..bleknar bort och dör... Vi pratar inte ens med varandra, han svarar inte på mina samtal eller sms, jag är antagligen borttagen från msn och blockrad på facebook.. Han som visste allt om mig, han som va allt jag behövde och den bästa killen jag någonsin haft i hela mitt liv är verkligen helt borta.. Det känns tungt, och jag tänker på det ofta. Saknar honom och gråter tårar över honom.. Önskar att det gick att laga det som är trasigt, iaf så man kan prata med varandra. Men det kommer väl inte hända....?
Så då är vi där igen, timtals långa telefonsamtal men vänner som gör allt i sin makt för att trösta en...
Kärleken gör så jävlans ont, en ända lång självutplåning.. Ändå söker vi efter den och hoppas av hela våra hjärtan att nästa person vi möter kanske är den för just mig. Och vi letar trots att vi bara är 20 år gamla med hela livet framför oss.. Varför? Jo för när vi hittat den, den där ljuva kärleken som vi tror kommer vara för evigt så finns det inget och jag menar INGET ont i hela världen som kan komma åt en och det finns ingen som kan säga att kärleken gör ont..
För när man är kär så är man bara där i nuet och gud så underbart det är.
All my love // Leka
Varför kämpar vi i varje minut och sekund.. Vi undrar, önskar och hoppas..Jagar...efter den rätta..
Under mitt 20 åriga liv har jag spänderat mer tid i telefon eller med en kompis eller på ett fik för att trösta och ställa upp för honom/henne vars hjärta blivit krossat eller att kärleken inte är besvarad eller ett bråk som känns jobbigt och tungt.. Och när jag tänker efter jag har nog spänderat mer tårar en skratt på mina egna relationer.
Varför jagar vi så mycket efter det som sårar oss? Mina vänner och jag är trotts allt alla i nästan samma ålder ge och ta några år mellan 20 där. Men ändå är vi alla på jakt efter samma sak, vi vill hitta honom/henne att dela våra liv med, trotts att vi har hela livet framför oss...
Jag trodde jag hittat rätt, jag har trott det två gånger i mitt liv..
Den första kärleken, antagligen den mest underbara kärleken men å andra sidan den jobbigaste kärleken..
Den kärleken man trodde aldrig skulle dö ut, den kärleken som till början va så perfekt att andra ville vara som oss..
Men sen smärtan när den tog slut, drömmar som krossades i stort sätt hela min framtid.. Jag va ung, trodde kärleken skulle hålla för evigt och att den va så lätt att hitta..Men minnena finns kvar, de ljuva minnena om att för första gången i sitt liv verkligen verkligen vara kär. Men ändå lovar man sig, aldrig att jag ska känna den smärtan igen..
MEN det gjorde jag, den andra kärleken, den kärleken som inte alls va som den första, den va mer vuxen, mer på nått sätt. Jag va äldre hanskade saker på ett annat sätt, var på ett annat sätt... Nu har jag väl ändå hittat rätt, han är perfekt, allt jag letat efter och allt jag behöver.. Mina vänner sa "Den bästa killen du någonsin haft" Jag höll med, jag håller med..
Han va det, den bästa killen jag någonsin haft.. Jag tänkte jag kan sluta leta nu, jag vill inte vara någon annanstans...
Men kärleken gör så som den alltid gör, tar slut..bleknar bort och dör... Vi pratar inte ens med varandra, han svarar inte på mina samtal eller sms, jag är antagligen borttagen från msn och blockrad på facebook.. Han som visste allt om mig, han som va allt jag behövde och den bästa killen jag någonsin haft i hela mitt liv är verkligen helt borta.. Det känns tungt, och jag tänker på det ofta. Saknar honom och gråter tårar över honom.. Önskar att det gick att laga det som är trasigt, iaf så man kan prata med varandra. Men det kommer väl inte hända....?
Så då är vi där igen, timtals långa telefonsamtal men vänner som gör allt i sin makt för att trösta en...
Kärleken gör så jävlans ont, en ända lång självutplåning.. Ändå söker vi efter den och hoppas av hela våra hjärtan att nästa person vi möter kanske är den för just mig. Och vi letar trots att vi bara är 20 år gamla med hela livet framför oss.. Varför? Jo för när vi hittat den, den där ljuva kärleken som vi tror kommer vara för evigt så finns det inget och jag menar INGET ont i hela världen som kan komma åt en och det finns ingen som kan säga att kärleken gör ont..
För när man är kär så är man bara där i nuet och gud så underbart det är.
All my love // Leka
Kortfattat
Har varit dålig på att lägga in bilder på sistonde så det kommer några nu... Enjoy!
21 MARS 2009
Den härliga solen visade sig, så jag och Karin tog en lång promenad på isen...
1 Timma härligt vandrande...
Vi såg en massa skotrar, men vågade inte stoppa någon och fråga om vi fick köra lite..
Jag vill ha en skoter!
27 Mars 2009
Jag hade min premiär på solarium fronten.. Karin och jag unnade oss en liten solstund.
Riktigt avkopplande :D Nu blir man lite brun innan det är dags att dra fram bikinin...
28 Mars 2009
Ni ska på bilden se vad det är jag ska prata om.. Mörker och skenen av levande ljus..
Earth hour såklart!
Sarah släckte ner hela sin lägenhet och sedan kom hon hit..
Buffy va lite väl nyfiken på ljusen.. Jag sa nått i stil med "Ja bränner hon sig så bränner hon sig men då vet hon det till nästa gång" Sagt och gjort, Buffy trodde man kunde lukta på lågan och blev ett antal morrhår kortare...
Sarah och jag fyllde upp en bunke med vatten för säkerhets skull, om katt rakarn inte lärde sig första gången :)
Men vi klarade oss utan flera olyckor...
Vi löste korsord och käkade godis! Vi släckte tidigare och tände senare än tiden som va beräknad, visst va vi duktiga då?
Sedan såg vi på en film, Sleepy Hollow.
För övrigt:
*Jag har slingat håret med blonda slingor..
*Jag och Karin va på bio igår kl, 11:00 och såg Passangers GRATIS!
*Det snöar idag :( Vi som hade planerat en härlig långpromenad..
*Den 1 April kommer Magnus och NEJ DET ÄR INGET SKÄMT!
21 MARS 2009
Den härliga solen visade sig, så jag och Karin tog en lång promenad på isen...
1 Timma härligt vandrande...
Vi såg en massa skotrar, men vågade inte stoppa någon och fråga om vi fick köra lite..
Jag vill ha en skoter!
27 Mars 2009
Jag hade min premiär på solarium fronten.. Karin och jag unnade oss en liten solstund.
Riktigt avkopplande :D Nu blir man lite brun innan det är dags att dra fram bikinin...
28 Mars 2009
Ni ska på bilden se vad det är jag ska prata om.. Mörker och skenen av levande ljus..
Earth hour såklart!
Sarah släckte ner hela sin lägenhet och sedan kom hon hit..
Buffy va lite väl nyfiken på ljusen.. Jag sa nått i stil med "Ja bränner hon sig så bränner hon sig men då vet hon det till nästa gång" Sagt och gjort, Buffy trodde man kunde lukta på lågan och blev ett antal morrhår kortare...
Sarah och jag fyllde upp en bunke med vatten för säkerhets skull, om katt rakarn inte lärde sig första gången :)
Men vi klarade oss utan flera olyckor...
Vi löste korsord och käkade godis! Vi släckte tidigare och tände senare än tiden som va beräknad, visst va vi duktiga då?
Sedan såg vi på en film, Sleepy Hollow.
För övrigt:
*Jag har slingat håret med blonda slingor..
*Jag och Karin va på bio igår kl, 11:00 och såg Passangers GRATIS!
*Det snöar idag :( Vi som hade planerat en härlig långpromenad..
*Den 1 April kommer Magnus och NEJ DET ÄR INGET SKÄMT!
Dubbelmoral och viljan
Jag tycker inte om folk som har fördommar mot människor jag står nära.
Jag har vid upprepande tillfällen fått debattera för en av mina vänners räkning.
En vän som står mig nära, en vän jag verkligen litar på...
En vän som likt många av mina andra vänner kanske inte har den mest fläckfria bakgrunden.
Men igår fick jag en rakhöger, av just den vännen som upplyste mig om en sak..
Det är inte bara mina vänner som dömmer de jag umgås med. Jag gör så bra själv. I mina debatter lyfter jag alltid upp argument som "Alla förtjänar en andra chans" och "Människor kan förändras".. Men trotts detta gav jag aldrig min vän en ärlig chans, andras fördommar som jag jobbat så hårt för att bryta ner har också varit ett hinder för mig själv, mina egna fördommar...Dubbelmoral... Jag är en vandrande dubbelmoral.
Men det är sant, alla människor förändras... Och en person som jobbade hårt för att få mig att förstå att det argumenet inte alls stämnde borde ta sig titt i spegeln... Du har förändrats, du är inte den personen jag lärde känna.
Så bara för att få smaka på segerns ljuva söttma.. Jag hade rätt och du hade fel...
Och tack gode gud för att vi förändras.. Tänk om jag var den där naiva 14 åriga tjejen som hade för sig de mest korkade saker än idag, hur skulle då mitt liv se ut? Nej usch, det är skönt att växa upp ibland...
Kill them whit kindness,det funka inte det heller. Jag har spelat alla kort man kan snart.. Kom igen, vad mer ska jag göra? Vad fan begär du? Är trött på den här situvationen..är trött på ditt skruvade spel..
Den här världen är inte stor nog för att undvika mig för resten av livet...
Jag vill få dig tillbaks - Nanne Grönvall
Sitter här hemma
Bara tysnaden och jag
Jag ältar och grubblar
Varje timme, varje dag
I tankarna ser jag er inom mig
Ja, hur hon smeker och älskar hett med dig
Jag känner mig sviken
Kränkt och tom inombords
Att så simpelt bli ersatt
Av nån annan person
Hur kan du så enkelt
Bara glömma allt
Och lämna mig ensam
Så okänsligt och kallt
Jag vill få dig tillbaks med tårar eller kärlek eller hot
Jag vill bara att vi ska älska, så som vi en gång gjort
Jag vill få dig rasande svartsjuk
Så du känner som jag gör
För utan dig här hos mig
Så känns det som jag dör
Har sagt dig att jag har
Hittat en ny man
Och att jag har glömt dig
Fast det är inte sant
Men jag vill du ska känna
Samma tomhet som jag
Att så plötsligt bli bortglömd
Ja, så enkelt utbytbar
Jag vill få dig tillbaks med tårar eller kärlek eller hot
Jag vill bara att vi ska älska, så som vi en gång gjort
Jag försöker hela tiden
Bara vara dig till lags
För det enda som jag vill är
Att jag får dig tillbaks
Jag känner mig ynklig
Vet att jag har sjunkit lågt
Att jag gör vad som helst för
Att det igen ska bli vi två
Men jag vill inte inse
Vad som nu hänt med dig
Att hur du så enkelt
Slutat älska mig
Jag vill få dig tillbaks med tårar eller kärlek eller hot
Jag vill bara att vi ska älska, så som vi en gång gjort
Faller på knä, jag bönar och ber dig
Snälla, älska som jag gör
För utan dig här hos mig
Så känns det som jag dör
Jag har vid upprepande tillfällen fått debattera för en av mina vänners räkning.
En vän som står mig nära, en vän jag verkligen litar på...
En vän som likt många av mina andra vänner kanske inte har den mest fläckfria bakgrunden.
Men igår fick jag en rakhöger, av just den vännen som upplyste mig om en sak..
Det är inte bara mina vänner som dömmer de jag umgås med. Jag gör så bra själv. I mina debatter lyfter jag alltid upp argument som "Alla förtjänar en andra chans" och "Människor kan förändras".. Men trotts detta gav jag aldrig min vän en ärlig chans, andras fördommar som jag jobbat så hårt för att bryta ner har också varit ett hinder för mig själv, mina egna fördommar...Dubbelmoral... Jag är en vandrande dubbelmoral.
Men det är sant, alla människor förändras... Och en person som jobbade hårt för att få mig att förstå att det argumenet inte alls stämnde borde ta sig titt i spegeln... Du har förändrats, du är inte den personen jag lärde känna.
Så bara för att få smaka på segerns ljuva söttma.. Jag hade rätt och du hade fel...
Och tack gode gud för att vi förändras.. Tänk om jag var den där naiva 14 åriga tjejen som hade för sig de mest korkade saker än idag, hur skulle då mitt liv se ut? Nej usch, det är skönt att växa upp ibland...
Kill them whit kindness,det funka inte det heller. Jag har spelat alla kort man kan snart.. Kom igen, vad mer ska jag göra? Vad fan begär du? Är trött på den här situvationen..är trött på ditt skruvade spel..
Den här världen är inte stor nog för att undvika mig för resten av livet...
Jag vill få dig tillbaks - Nanne Grönvall
Sitter här hemma
Bara tysnaden och jag
Jag ältar och grubblar
Varje timme, varje dag
I tankarna ser jag er inom mig
Ja, hur hon smeker och älskar hett med dig
Jag känner mig sviken
Kränkt och tom inombords
Att så simpelt bli ersatt
Av nån annan person
Hur kan du så enkelt
Bara glömma allt
Och lämna mig ensam
Så okänsligt och kallt
Jag vill få dig tillbaks med tårar eller kärlek eller hot
Jag vill bara att vi ska älska, så som vi en gång gjort
Jag vill få dig rasande svartsjuk
Så du känner som jag gör
För utan dig här hos mig
Så känns det som jag dör
Har sagt dig att jag har
Hittat en ny man
Och att jag har glömt dig
Fast det är inte sant
Men jag vill du ska känna
Samma tomhet som jag
Att så plötsligt bli bortglömd
Ja, så enkelt utbytbar
Jag vill få dig tillbaks med tårar eller kärlek eller hot
Jag vill bara att vi ska älska, så som vi en gång gjort
Jag försöker hela tiden
Bara vara dig till lags
För det enda som jag vill är
Att jag får dig tillbaks
Jag känner mig ynklig
Vet att jag har sjunkit lågt
Att jag gör vad som helst för
Att det igen ska bli vi två
Men jag vill inte inse
Vad som nu hänt med dig
Att hur du så enkelt
Slutat älska mig
Jag vill få dig tillbaks med tårar eller kärlek eller hot
Jag vill bara att vi ska älska, så som vi en gång gjort
Faller på knä, jag bönar och ber dig
Snälla, älska som jag gör
För utan dig här hos mig
Så känns det som jag dör
4-8 Mars
Jag är lite seg på att uppdatera och har fått klagomål, så det är väl bäst att lyda då.
Hemresan 4-8 Mars gick bra. Bra men inte så bra som jag hade hoppats. Men vissa saker kan man inte styra över.
På torsdagen hämtades mina grejer från plats A till plats Magnus... Jag följde inte med och hämtade sakerna, jag hade inte orken eller psyke till det. Istället käkade jag middag med en vän, hur otippat det än må va att det va just vi två som satt och åt middag tillsammans, men trevligt var det.
Sen plockade pappa och mamma upp mig, och vi åkte hem till bror min, Magnus.
Hemma hos Magnus ringde min telefon och det va en fröjd för ögat, mina aldeles underbara Marcus ringde. Han kom upp på besök och grabbarna lirade GH.
Fredagen så stod Festa järnet på schemat, men först behövde vi få i oss middag, passade nog ringer Jennifer mig under dagen och säger att jag ska komma in till stan och äta middag med henne, för hon måste äta själv. Jag är inte dum, utan bjuder snabbt hem henne till Magnus istället. Poff så hade jag räddat på mig och Magnus från att svälta ihäl den kvällen när mäster kocken Jennifer såg till att mätta våra hungriga magar :D Sen bar det av ut först in på CP men slut destinationen blev Stanely's där en viss person inte kom in :( Jäkla vakter! (jag kom in så de handlade inte om mig)
Väl där inne dansade vi loss (eller jag och Jennifer iaf Magnus är inte så mycket av en dansare...) och hade jätte trevligt. Vi plågade personalen med att välja låtar hela tiden och blev glada som barn på julafton när låten gick igång.... De flesta lär trott att vi va galna..
Jag hade ett snabbt möte med en golvmopp och blev även ett visitkort rikare.
Klockan typ 3 satt vi i en taxi på väg hem, och när vi kom hem satte vi på en film dumma som vi va... Halv 5-5 somnade vi och kl 09:00 va vi piggare än piggast.. På med TV:n..Hela dagen kände Magnus och jag oss trasiga, vi va trasiga och trötta men vi hade haft kul. Lördag kvällen spänderade vi kollades på film och då gjorde även Marcus oss sällskap igen.
Vissa saker kanske va mindre roliga än andra denna hemresa, men överlag så va det trevligt där hemma.. Insåg hur mycket man saknat dem som man inte sätt på länge. Så lång tid som vissa vänner fått vänta på att se mig kommer aldrig ske igen. Vänner är det finste man har, jag tänker inte se dem försvinna..Jag har förlorat tillräckligt nu..
Puss på bror min.. Frågan e om de va vi som druckit så mycket att vi helt enkelt va lite suddiga lr om Jennifer va lite skakig på handen.
Jag & Magnus @ Stanely's
I know it's just a game in my mind...
All my love // Leka
Hemresan 4-8 Mars gick bra. Bra men inte så bra som jag hade hoppats. Men vissa saker kan man inte styra över.
På torsdagen hämtades mina grejer från plats A till plats Magnus... Jag följde inte med och hämtade sakerna, jag hade inte orken eller psyke till det. Istället käkade jag middag med en vän, hur otippat det än må va att det va just vi två som satt och åt middag tillsammans, men trevligt var det.
Sen plockade pappa och mamma upp mig, och vi åkte hem till bror min, Magnus.
Hemma hos Magnus ringde min telefon och det va en fröjd för ögat, mina aldeles underbara Marcus ringde. Han kom upp på besök och grabbarna lirade GH.
Fredagen så stod Festa järnet på schemat, men först behövde vi få i oss middag, passade nog ringer Jennifer mig under dagen och säger att jag ska komma in till stan och äta middag med henne, för hon måste äta själv. Jag är inte dum, utan bjuder snabbt hem henne till Magnus istället. Poff så hade jag räddat på mig och Magnus från att svälta ihäl den kvällen när mäster kocken Jennifer såg till att mätta våra hungriga magar :D Sen bar det av ut först in på CP men slut destinationen blev Stanely's där en viss person inte kom in :( Jäkla vakter! (jag kom in så de handlade inte om mig)
Väl där inne dansade vi loss (eller jag och Jennifer iaf Magnus är inte så mycket av en dansare...) och hade jätte trevligt. Vi plågade personalen med att välja låtar hela tiden och blev glada som barn på julafton när låten gick igång.... De flesta lär trott att vi va galna..
Jag hade ett snabbt möte med en golvmopp och blev även ett visitkort rikare.
Klockan typ 3 satt vi i en taxi på väg hem, och när vi kom hem satte vi på en film dumma som vi va... Halv 5-5 somnade vi och kl 09:00 va vi piggare än piggast.. På med TV:n..Hela dagen kände Magnus och jag oss trasiga, vi va trasiga och trötta men vi hade haft kul. Lördag kvällen spänderade vi kollades på film och då gjorde även Marcus oss sällskap igen.
Vissa saker kanske va mindre roliga än andra denna hemresa, men överlag så va det trevligt där hemma.. Insåg hur mycket man saknat dem som man inte sätt på länge. Så lång tid som vissa vänner fått vänta på att se mig kommer aldrig ske igen. Vänner är det finste man har, jag tänker inte se dem försvinna..Jag har förlorat tillräckligt nu..
Puss på bror min.. Frågan e om de va vi som druckit så mycket att vi helt enkelt va lite suddiga lr om Jennifer va lite skakig på handen.
Jag & Magnus @ Stanely's
I know it's just a game in my mind...
All my love // Leka
Det är redan försent
Jag är helt IQ befriad på riktigt..
Jag vet hur du har spelat det här spelet förut
Varför trodde jag, att jag skulle vara annorlunda?
Varför trodde jag att jag va det.....
Speciell, så som du fick mig att känna mig förut.
Varför skulle jag vara det nu, när det tog slut?
Hur kan jag vara så blind?
Hur kan jag vara så döv?
Ingen är så blind som den som inte vill se
Ingen är så döv som den som inte vill höra
"Du behöver inte mig längre"
Du sa det med fel ord
Rättelse:
Jag behöver inte dig längre
"Du vill inte ha mig där"
Du sa det med fel ord
Rättelse:
Jag vill inte vara där
Du vet inget om mina behov och du vet inget om vad jag vill
För att veta de så krävs det att du lyssnar och står still.
Men det är över nu, du ska aldrig behöva skylla på mig igen
Jag ger upp och tänker inte kämpa mer
För jag ser och jag hör
Det jag vägrade se förut, det jag vägrade höra förut
Vänd dig aldrig om för du vet att jag gråter
Fortsätt gå och kom aldrig åter
Ensam står jag kvar
Med de ända orden jag har
Tack och Förlåt
Jag viskar dem ut i de tomma intet
De är redan försent
vitflagga!
Undrar och försöker förgäves minnas varför jag bokade biljetten till Södetälje.
Nu kollar jag på biljetterana och det ända jag känner är, jaha nåra tusen i sjön..
Jag skulle försöka verka vuxen och jag skulle göra mitt hembesök rakryggad, jag skulle ta de som en man
(i mitt fall kvinna) men så blir det inte.. Jag viftar med vitflagga och ger upp.
Jag lägger mig, jag orkar inte vara stark, jag orkar inte lägga ner mer energi. Jag orkar inte ta fler smällar.
Såren har inte läkt, de blöder fortfarande och det är mer än mitt psyke klarar av...
LIDA, när du sätter dig in i min situvation och när du förstår hur jag kanske mår så kommer du förstå...
Släng inte din skit på mig, jag behöver inte mer skit nu...
Mina biljetter kommer att användas, och det användas av mig med två personer i åtanke, mamma och pappa..
All my love // Leka
Nu kollar jag på biljetterana och det ända jag känner är, jaha nåra tusen i sjön..
Jag skulle försöka verka vuxen och jag skulle göra mitt hembesök rakryggad, jag skulle ta de som en man
(i mitt fall kvinna) men så blir det inte.. Jag viftar med vitflagga och ger upp.
Jag lägger mig, jag orkar inte vara stark, jag orkar inte lägga ner mer energi. Jag orkar inte ta fler smällar.
Såren har inte läkt, de blöder fortfarande och det är mer än mitt psyke klarar av...
LIDA, när du sätter dig in i min situvation och när du förstår hur jag kanske mår så kommer du förstå...
Släng inte din skit på mig, jag behöver inte mer skit nu...
Mina biljetter kommer att användas, och det användas av mig med två personer i åtanke, mamma och pappa..
All my love // Leka
