När man sitter hemma i Piteå bygger man upp en förväntan över hur sommaren ska se ut.
Vilka man ska vara med, vad man ska göra och hur fint väder det kommer va!

Sen är det så att verkligheten alltid ser annorlunda ut.
- Man hänger inte med speciellt många.
- Man har inga pengar att göra nått för.
- Vädret bjuder bara på regn.
- Och drömmen man har känns mer och mer avlägsen.

Kan låta som att jag är lite bitter men det är jag inte. Sommaren har knappt börjat.
Jag har massor av dar på mig att umgås och njuta av soligt väder.
Det är bara det att min förväntan alltid är lite högre än det verkligheten njuder på...
Pre-upplevelsen är inte i balans med vad som är möjligt liksom.

Jag måste börja inse att så länge jag förväntar mig en topp sommar så är jag körd.

Utan Sandra G och Magnus hade denna sommaren inte ens haft en chans att bli underbar!
Älskar er!

all my love // Leka