Tjejerna i Sex and the city säger att det tar halva tiden av förhållandet för att komma över sin föredetta.
Det betyder att det kommer ta 2,5 månader för mig att komma över honom.
Jag har dansat den här dansen förut, det har vi nog alla...

Frågan som kvar står är, hur kan man vara vän med sitt ex när känslorna finns kvar?

Jag har ett ex, jag brukar kalla honom det stora EX:et.. efter 2 år har vi nu vad man kan kalla en vänskap. Faktum är att han hör av sig oftare än mitt mindre stora ex. Är detta ett bevis på att en vänskap inte kan växa fram försen båda parter har gått vidare, och inte bara en av parterna. Och om det är så, hur kan det komma sig att jag ibland kan få olust känslor sköljandes över mig när det stora EXet hör av sig? Ni vet dem där tankarna om hur det va då....

Vi kan vara vänner, jo visst det låter ju fint på papperet men i praktiken är det ett känslomässigt självmord.
Hur ska man bete sig, vem ska man vara? Den man öppnat upp sig för (i mitt fall inte tillräckligt mycket) ska man helt plötsligt inte släppa in i alla känslomässiga virrvlar. Man ska hålla konversationen på ytlignivå, hur ska man klara av det när hela kroppen bubblar av känslor och tankar?

Jag har enligt sex and the city 1,5 månad kvar av komma överperioden.. Och när vänskaps perioden slår in, det kan man aldrig veta. Men jag vet en sak, med känslor kvar i kroppen så kan man inte vara vänner....

All my love // Leka