Hämskt det där med misshandeln mot tjejen i Södertälje (kollar på efterlyst)
Det värsta är att det skulle egentligen lika gärna ha varit jag.. Gått runt på stadens gator ensam långt efter mörkrets intrång. Traskat runt i Ronna sent om kvällarna och utan större oro egentligen...
"Du kanske inte ska gå dit ensam" "Ska jag följa dig en bit på vägen" "Det kan faktiskt hända nått"
Otalaliga gånger har man hört dessa meningar... Och va har man gjort skrattat åt dem...
"Inte kommer det hända mig någonting" (läs: det händer andra men inte mig)

Men man ska inte behöva gå runt och vara rädd, man ska kunna gå hem på kvällen själv...
I Södertälje sker det i snitt 63 brott om dagen (statistik för 2006)
63 brott, en ganska hemsk siffra... 125 sexuallbrott anmäldes (2006) och vad är mörkersiffran?
Är det jag som är konstig, jag vet statisktiken allt för väl men ändå är jag inte rädd om mig själv...

Jag har haft tur, har inte hänt mig nått... och visst okej, ser man ett gäng människor så ökar man på stegen alla sinnen är alltid på topp, jag har ögonen öppna och ingen musik i öronen jag är berädd, tror jag iaf...
Men jag är fortfarande inte så rädd att gå ensam för jag gör det  ju..
Personer som är rädda om mig, blir bersvarade med ett skratt, "Skojar du eller, det är 787an va kan hända på den?"
Egentligen kan vad som hellst hända var F som hellst...

Men man kan ju inte alltid ha någon som håller än i handen när man måste gå hem sen på kvällen...
Man kan inte gå och tänka att hmm ikväll kanske jag blir misshandlad/våldtagen, då skulle jag lika gärna kunna låsa in mig i lägenheten, trypa ner under täcket och stanna där resten av livet..
Men ändå, som tjej kanske man måste det, va lite mer rädd än nödvändigt för att överleva....

TJEJER: Våga vara rädd och våga berätta att du är det... Det ska jag börja med!

Tacka ja till att sova över istället för "det är ändå inte så långt hem" eller be om sällskap på vägen...

för nästa gång kanske det faktiskt HÄNDER dig...

All my love // Leka